Syftet med studien har varit att undersöka om det finns skillnader i attityder hos de arbetsgivare som har anställt personer med funktionshinder, jämfört med de arbetsgivare som tog emot personer med funktionshinder som praktikanter, i grupperna över sex månader och under sex månader, samt om arbetsgivarens attityd har påverkat längden på praktiken? Metoden var kvalitativa intervjuer med sex arbetsgivare som varit i kontakt med Misas dagliga verksamhet. Resultatet visade framförallt att störst skillnad i attityd, mellan intervjupersonerna som anställt personer med funktionshinder och dem som tog emot praktikanter med funktionshinder. Arbetsgivare som anställde personer med funktionshinder hade mer tillit och förtroende för personen och ansåg att personer med funktionshinder kunde uppfylla deras krav, samt att lönebidrag var största anledningen att anställa personer med funktionshinder. Arbetsgivarna som tog emot praktikanter med funktionshinder trodde däremot inte att personer med funktionshinder kunde uppfylla arbetskraven samt fungera väl utifrån alla faktorer som är viktiga på arbetsplatsen.

Syftet med studien har varit att undersöka om det finns skillnader i attityder hos de arbetsgivare som har anställt personer med funktionshinder, jämfört med de arbetsgivare som tog emot personer med funktionshinder som praktikanter, i grupperna över sex månader och under sex månader, samt om arbetsgivarens attityd har påverkat längden på praktiken? Metoden var kvalitativa intervjuer med sex arbetsgivare som varit i kontakt med Misas dagliga verksamhet. Resultatet visade framförallt att störst skillnad i attityd, mellan intervjupersonerna som anställt personer med funktionshinder och dem som tog emot praktikanter med funktionshinder. Arbetsgivare som anställde personer med funktionshinder hade mer tillit och förtroende för personen och ansåg att personer med funktionshinder kunde uppfylla deras krav, samt att lönebidrag var största anledningen att anställa personer med funktionshinder. Arbetsgivarna som tog emot praktikanter med funktionshinder trodde däremot inte att personer med funktionshinder kunde uppfylla arbetskraven samt fungera väl utifrån alla faktorer som är viktiga på arbetsplatsen.

Uppsatsens syfte var att få kunskap och förståelse för vilka attityder högskolestudenter kan ha till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder. De forskningsfrågor som besvarades var: Hur resonerar studenter om psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? Hur i det vardagliga talet reproduceras studenternas attityder till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes samtal i fokusgrupper med högskolestudenter från olika utbildningsprogram. Resultatet visade att studenterna hade ambivalenta attityder och att attityderna var situationsbundna. Studenterna associerade psykisk sjukdom som något negativt vilket de relaterade till medias påverkan.

Denna studie syfte var att undersöka hur synen på funktionshinder och sexualitet ger uttryck i Sverige bland personer som arbetar med individer med funktionshinder samt hos individer med funktionshinder. För att ta reda på dessa synsätt har en diskursanalys använts som både ett metodologiskt angreppssätt samt ett analytiskt redskap. Studiens empiriska material består av tre stycken semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar direkt med individer med funktionshinder samt med personer som arbetar med frågor som rör ämnet funktionshinder och sexualitet. Empirin i studien består även av internetobservationer på internetforumet funktionshinder.se..

Min studie handlar om bemötande av psykiskt funktionshinder. Syftet med min uppsats är att beskriva och belysa hur bemötandet av människor med psykiska funktionshinder/funktionsnedsättningar kan gestalta sig. Genom min undersökning hoppas jag kunna bidra med kunskap om situationen för människor med psykiska funktionshinder i syfte att öka förståelsen i bemötandet av personer med psykiska funktionshinder. I min studie använde jag mig av kvalitativ metod för jag ansåg att det var bäst för min uppsats. Jag intervjuade tre personer, två personer som arbetar på ett boende för psykiskt funktionshinder.

En beskrivning och analys av grupprocesserna i ett lag bestående av personer med funktionshinder..

Personer med funktionshinder har svårt att få anställning. Tidigare forskning visar att arbetsgivare styrs av stereotypa uppfattningar om denna grupp. Lagen om förbud mot diskriminering av funktionshindrade är ett försök att synliggöra rättigheten att få sina meriter sakligt bedömda. Syftet med studien var att utifrån en kvalitativ ansats nå ny förståelse för området funktionshinder och rekrytering. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med åtta personalchefer, hälften var statligt anställda och hälften privat.

Alla i ett samhälle skall ha tillgänglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och är nyckeln in i ett samhälle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsätter inte bara en tillgänglighet till den fysiska miljön, det är även frågan om en tillgång till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsättning har av ett arbete på arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Alla i ett samhälle skall ha tillgänglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och är nyckeln in i ett samhälle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsätter inte bara en tillgänglighet till den fysiska miljön, det är även frågan om en tillgång till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsättning har av ett arbete på arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med denna c-uppsats är att få ökad kunskap och förståelse för hur biståndshandläggare i Stockholm praktiskt tillämpar biståndslagarna i handläggningen gällande personer med psykiska funktionshinder. Studien är genomförd i Stockholm Stads arton stadsdelar och i åtta av Stockholms nordvästkommuner med hjälp av en mixad design som består av en enkät med uppföljande frågor. Frågeställningarna är: -Vilken lagstiftning tillämpas i Stockholms Stads stadsdelar samt i Stockholms nordvästkommuner när insatser ges till personer med psykiska funktionshinder, LSS eller SoL, och i vilken omfattning? -Hur motiverar handläggarna valet av lagstiftning då de beslutar om bistånd till personer med psykiska funktionshinder? -Vilka kan konsekvenserna bli för personer med psykiska funktionshinder avseende hur handläggningen genomförs, hur nordvästkommunerna och stadsdelarna organiserar sig samt samarbetar med relevanta parter?Studiens resultat bekräftar mycket av den tidigare forskningen på området. Denna c-uppsats visar att LSS används i mycket mindre utsträckning än SoL för personer med psykiska funktionshinder.

IT-information och kommunikation är medel att förbättra hälsan hos personer med psykiska funktionshinder. Mitt arbete handlar om att utforma en webblösning för människor med psykiska funktionshinder. Jag har genomfört intervjuer och en workshop. Jag har intervjuat både brukare och personer som tar hand om dem. Jag har engagerat brukare i min designprocess.

SammanfattningFunktionshinder är något som uppstår i mötet med ett otillgängligt samhälle. Personer med funktionsnedsättningar utesluts och marginaliseras som en följd av detta. Denna studie handlar om personer med förvärvade funktionshinder och deras erfarenheter av att möta en värld genom deras "nya kroppar". Med utgångspunkt i Maurice Merleau-Pontys teori kring kroppens fenomenologi och den levda kroppen samt med en kompletterande identitetsteori från Richard Jenkins närmar vi oss fenomenet genom kvalitativa intervjuer med personer med förvärvade funktionshinder. Analysmetoden utgörs av Interpretative Phenomenological Analysis.

Av socialtjänstlagen framkommer det att den som inte själv kan tillgodose sina behov har rätt till bistånd samt att personer med psykiska funktionshinder ska ges möjlighet att leva som andra i egen bostad. Genom boendestödverksamheten kan den enskilde erhålla stöd i sin dagliga livsföring. Syftet med studien var att beskriva hur boendestödjarna arbetar för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna bo i eget boende. För att besvara syftet användes kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Av resultatet framkommer det att boendestödjarna ska ge klienterna individuellt stöd och träning i vardagliga situationer samt hitta verktyg som kan underlätta för den enskilde att leva ett så självständigt liv som möjligt.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför någon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppväxten. De specifika frågeställningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svåra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansåg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssätt, tankar och känslor åskådliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli påverkad av att ha syskon med funktionshinder. På vilket sätt syskonet utan funktionshinder blev påverkat skilde sig dock åt syskonen emellan.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför någon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppväxten. De specifika frågeställningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svåra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansåg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssätt, tankar och känslor åskådliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli påverkad av att ha syskon med funktionshinder. På vilket sätt syskonet utan funktionshinder blev påverkat skilde sig dock åt syskonen emellan.